samtalet2.322.jpg

Samtalet

Ett samtal är ett sätt att utbilda varandra. Ofta kan det vara bra att bjuda in till ett samtal med de som är berörda redan när en identifierar något som utmanar eller skaver. Eller bara kring något som väcker nyfikenhet. Ibland kan det vara bra att fråga den andra parten vad de helst vill; föra en öppen dialog, bli informerade eller utbildade eller något annat. Alla processer har inte utrymme för ett reflekterande samtal, det kan bero på tidsbrist eller andra saker. Men om en bedriver ett pågående samtalsarbete som tillåts vara helt eller delvis frikopplat från enskilda ärenden kan det bli en plattform för utvecklingsarbete tillsammans med olika samarbetsparter. Samtal är som träning, även en liten insats gör skillnad, det är regelbundenheten som räknas.

 

Tre sätt att föra samtal (det finns oräkneliga) + en variant

”hej - vill ni komma och träffa oss och…”

...jämföra perspektiv; bara lyssna och fråga efter hur du/ni ser på till exempel kulturhistoriska värden. Att tydlig avstå från konsensus kan öppna nya vägar i samtalet.

...så vi kan berätta för varandra om våra verksamheter, möjligheter och utmaningar. 

Undersöka frågeställningar gemensamt i ömsesidig reflektion tx Hur ser morgondagens kulturarv ut? Med vad kan vi stiga in i den frågan? Hur kan den förstås?

En variant

Upplev något tillsammans som är nytt för båda och reflektera över olika sätt att uppfatta vad ni upplever (gå på en konstutställning, besök arbetsmarknadsstyrelsen, bjud in en teknikhistoriker att föreläsa…..)

En till

Gör studiebesök hos varandra

Reflektionsfrågor:

  • Var för du samtal relaterade till ditt arbete?

  • Vem/vilka pratar du framförallt med?

  • Vem tar initiativet till samtal?

  • Finns det regelbundna samtal med samverkande organisationer och myndigheter?

  • Hur faciliteras de samtalen?

  • Finns det samtal som tydligt syftar till kompetensutveckling och omvärldsanalys?

  • Vilka samtal saknas?

samtalet2.324.jpg

Checklistan

Inom projektet Kalejdoskop finns en checklista med frågor som stöd i handläggningsarbete

En checklista kan vara till hjälp att tänka i fler perspektiv när det är mycket att tänka på. Testa t ex att använda cheklistan på ett ärende eller i ett projekt en gång om dagen, en gång i veckan… Eller hitta på ett eget sätt att använda den på.

 

Här är några exempel:

  • Påverkar synliga eller osynliga maktstrukturer min handläggning?

  • Är bakgrunden synliggjord?

  • Har jag tydliggjort kulturhistoriska värden?

  • Har jag tydliggjort motiven för mitt avgörande?

  • Har yttre faktorer påverkat hur jag preciserat vad som är värdefullt?

  • Har jag redovisat den legala grunden, eller andra dokument som styrt mitt avgörande?

  • Kan allmänheten förstå mitt språk?

här finns checklistan i sin helhet

http://www.lansstyrelsen.se/orebro/SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/byggnadsvard/Kalejdoskop/kalejdoskop-motesplatser-2014/Inkludera_exkludera_checklista_%20light.pdf

Checklistans frågeställningar kan till exempel användas:

Inledningsvis i ett ärende

t ex som ett sätt att pröva olika perspektiv på en fråga, att reflektera över hur och varför  ärendet har kommit till och vilka det direkt och indirekt berör

Som ett sätt att samla information

t ex genom att använda checklistans frågeställningar som underlag för samtal

Som ett sätt att analysera

t ex genom att själv eller tillsammans med andra diskutera ärendets historia, referenser, kontext och möjliga konsekvenser

Som ett sätt att inventera och ange ärendets gränser

t ex genom att själv eller tillsammans med andra med stöd av checklistan definiera ärendets gränser dvs vad ärendet hanterar och berör och vad som faller utanför ärendets ramar samt vad och vem det berör

 

Exempel på metoder för att aktivera checklistans frågeställningar:

Är bakgrunden synliggjord?

Ange vilken bakgrund som avses och hur begränsningen har gjorts. Är det tx ärendets faktiska tillkomst, historiska nyckelfakta eller i sammanhanget relevanta uppdrag eller förordningar?

En bakgrund kan t ex redovisas genom en faktaruta med några nyckelpunkter citat från berörda personer, välkända texter, kartor och diagram

Har jag tydliggjort kulturhistoriska värden?

Hänvisa till den definition av kulturhistoriska värden som är relevant för din hantering.

Visa gärna vilka möjliga värden som inte har varit av relevans i just detta ärende och varför.

Visa vilka historiska sammanhang eller andra kontexter är av relevans för det kulturhistoriska värdet.

Vilka möjligheter till utveckling samhälleligt eller på andra sätt ger det kulturhistoriska värdet?

Bilder och kartor kan ibland vara lättare att förstå än längre texter. Det ställer inte heller lika höga krav på att läsaren kan bra svenska.

Har jag tydliggjort motiven för mitt avgörande?

Visa i vilket sammanhang ett beslut fattas i ett kulturmiljö-ärende.

Visa genom citat eller en ritning de möjliga olika beslutsnivåer, processägare etc som är relevanta (t ex kommun, intressegrupper etc)

Visa i korthet hur processens steg har sett ut t ex genom en serietidningsform

Samla ihop och redovisa öppet saker som dykt upp under processen som är intressanta men faller utanför vad detta ärende kan hantera. Det blir ett sätt att bjuda in andra, t ex forskare och andra myndigheter, att titta vidare på viktiga frågor.

Checklistan kan också fungera som en avstämning på vilka kompetenser och erfarenheter som tex en specifik avdelning är besittning av, och vad som behöver utvecklas och kompletteras. Det går utmärkt att sätta fokus på olika delar av checklistan i olika perioder.

Ett pilotprojekt är ett projekt som prövar något under en avgränsad tid. Det kan vara ett förhållningssätt, en metod eller ett verktyg. Att identifiera några pilotprojekt kan vara ett hanterligt sätt att arbeta med de utvecklingsområden som checklistan erbjuder. Det är ofta mera meningsfullt att ta ställning till om något fungerar efter att en prövat det under en tid än innan. Under ett pilotprojekt är det viktigt att de som är involverade prövar det som överenskommits fullt ut och samlar in sina reflektioner på vägen.

 

Reflektionsfrågor

  • Arbetar vi med kritiska vänner i vår organisation?

  • Låter vi andra se på vår verksamhet och spegla vad vi gör och inte gör?

  • Arbetar vi aktivt med att låta olika grupper komma till tals kring kulturmiljöarbete och dess betydelse?

  • För vi en dialog med olika medborgargrupper om hur de upplever vårt arbete?

  • Har vi olika perspektiv-glasögon som vi betraktar vårt arbete igenom?

  • Upplever jag att vi har ett stort eller ett litet utrymme för reflektion i organisationen?

  • Upplever jag att vi har ett generöst samtalsklimat där det är tillåtet att pröva tankar?