Om projektet
Vi har gjort Göra Sverige för att vi har mött en efterfrågan på konkreta verktyg för ett alltmer komplext fält. Den här verktygslådan är inte komplett. Den är inte ens i närheten. Vi ser den som ett inlägg i ett pågående reflekterande och kunskapsutvecklande arbete. Vi tror att du har mycket att lägga till från din egen erfarenhet.
Vi har kallat materialet Göra Sverige för att vår utgångspunkt i arbetet har varit att berättelsen om Sverige och svenskhet är något vi gör aktivt tillsammans mellan kunskapsfält och traditioner i ett ständigt pågående samtal om tolkning och gestaltning.
De verktyg som finns här kan användas för att diskutera och belysa frågor om arbetssätt och perspektiv, för att hitta referenser i texter och case men materialet kan även aktiveras i dialog med civilsamhälle, andra myndigheter, lärosäten etc.
Vi önskar att du tar det som du tycker är användbart och använder på det sätt som passar din verksamhet, bygg om och lägg till efter egna behov.
Göra Sverige är inte uppbyggt efter en given kronologi. Du går runt i materialet precis på det sätt som du vill. I början har vi samlat några utgångspunkter för kulturmiljöarbete som är relevanta. Därefter följer reflektioner kring olika perspektiv och förslag på sätt att använda material.
Hur vi hanterar kulturmiljöfrågor grundar sig i normer och värderingar. Vi försöker genomgripande reflektera kring detta och erbjuda olika möjliga sätt att fundera vidare och utveckla idéer och praktik. Språket är en av många bärare av detta. Vi har i detta material undvikit pronomen som är könsmarkerade. När det inte har gått har vi valt hen och en. Vi vill hålla en prövande balansgång mellan det traditionella och det nyskapade och ge dig tillfälle att testa såväl tankefigurer som metoder för att sedan fatta dina egna beslut om hur du själv vill arbeta och uttrycka dig.
I Göra Sverige pratar vi om representation som medvetna metoder för att få så många erfarenheter och kompetenser som möjligt delaktiga i kulturmiljöarbetets olika delar. Vissa anser att representation innebär att grupper med specifik sexualitet, hudfärg, etnisk tillhörighet eller funktionsvariation innehar vissa egenskaper. Andra anser att representation mer handlar om förvärvade erfarenheter vilket olika fysiska attribut, sexualitet, sätt att organisera sitt liv och sin familjebildning, funktionsvariationer mm kan ge och att dessa erfarenheter ska ges utrymme och betydelse i processer och organisationer genom att personer med olika erfarenheter tar plats i organisationers alla delar. Ett ytterligare viktigt perspektiv är signalvärdet och möjligheten till identifikation för andra som personer som är underrepresenterade på vissa positioner får när de ges tillträde och synlighet.
När vi har frågat personer som arbetar med kulturmiljöfrågor vad som påverkat deras arbete mest de senaste tio åren svarar många att digitalisering, ökad urbanisering och migration är några av de sakerna. Stora samhällsskeenden som kräver samverkan och många kompetenser för att kunna analyseras och hanteras. I det här materialet finns olika exempel på hur olikheter kan tillvaratas som en förstärkning och resurs i arbetet.
Kulturmiljöarbetet som samhällsförändrande kraft
Vi har pratat med människor som arbetar med kulturmiljöfrågor i olika funktioner och i olika delar av landet. Det finns ett glapp mellan vad många upplever är en yttre bild av kulturmiljö-sektorn, som något som handlar primärt om bevarande, och en inre erfarenhet av kulturmiljöarbetet som något som till stora delar handlar om att låta våra historier ta plats i samtiden och forma framtiden. Här finns kompetens för värdering och förhandling, gestaltning av många perspektiv, samförstånd och samverkan.
Kulturmiljöarbete kan om en vill vara en plattform för kunskap och skapandet av ny kunskap, för specialisering och inkludering.
I ett samhälle som formas alltmer av komplexa utmaningar kring gränser, faktaresistens och hotande lågt demokratiskt deltagande behövs kulturmiljöarbetet som motor för en hållbar framtidsutveckling.
Medverkande
Mia Geijer, Länsstyrelserna, Projektledare
Pernilla Glaser, Processledare
Arbetsgrupp: Lotta Boss, Riksantikvarieämbetet, Annelie Kurtilla, Stockholms läns museum, Hanna Gelotte-Fernadez, Länsstyrelserna
Kåre Möller och Liza Carlefred, Expology, Design och hemsida
Insatser från Barakat Gebrehavariat och Tobias Hübinette
Tack till alla som deltagit i ws och samtal samt låtit sig filmas, ni har varit ovärderliga för vårt arbete
Verktyget är framtaget med stöd av Vinnova, Mångfaldslabbet
Avsändare
