Metoder

Allt kulturmiljöarbete påverkas av värderingar. De kommer till uttryck i de lagar och riktlinjer som finns, i tjänstemännens sätt att tolka och omsätta dessa i praktik, i debatter och meningsskiljaktigheter kring kulturmiljöfrågor. När värderingar tydligt redovisas kan de också diskuteras. Här följer några metoder för ökad öppenhet kring värdegrund i kulturmiljöarbetet.

Checklista

En checklista kan vara till hjälp att tänka i fler perspektiv när det är mycket att tänka på. Testa t ex att använda cheklistan på ett ärende eller i ett projekt en gång om dagen, en gång i veckan… Eller hitta på ett eget sätt att använda den på.

En utförligare checklista har tagits fram inom länsstyrelsernas Kalejdoskopsprojekt. Du hittar den här:

https://www.lansstyrelsen.se/download/18.2e0f9f621636c84402731c1c/1528875791967/Inkludering%20och%20exkludering,%20rapport%20fulltext.pdf

Synliggör språk och struktur

• Är mitt språk tydligt?
• Är bakgrunden synliggjord?
• Är det tydligt varför kulturmiljövården engagerar sig i frågan?
• Finns det fler intressen är kulturmiljö som påverkar frågan?

Synliggör kulturmiljön

• Är det tydligt vilka kulturhistoriska värden som finns?
• Är det tydligt vilka avtryck som gör att de kulturhistoriska värdena finns?
• Är det tydligt vem eller vilka som representeras?

Synliggör historiebruk

• Finns det tidigare berättelser om platsen?
• Finns det en eller flera berättelser om platsen?
• Om jag vill lyfta en specifik tid eller företeelse, har jag förklarat varför just denna?

Synliggör mottagare och målgrupper

• Berör beslutet fler än de/den som beslutet är ställt till?
• Har jag tagit tillvara lokala kunskaper och vetenskapliga perspektiv?
• Kan jag göra något mer för att inkludera fler, t ex genom samskapande aktiviteter?

Uppföljning

• Vad ska följas upp?
• När ska det följas upp?
• Hur ska det följas upp?
• Hur ska det dokumenteras?

Metodkort

De här frågekorten hjälper dig att reflektera över hur ditt och din organisations kulturmiljöarbete kan bli mer inkluderande. Ändvänd korten som du vill, för dig själv, i din arbetsgrupp eller i möten med andra som arbetar med kulturmiljö. Vill du göra det på ett lekfullt sätt laddar du ner korten, tärningarna och spelplanen och spelar spelet Göra Sverige!

Att våga låta motsägelser och ojämnheter stå kvar

• Redovisa motsatta ståndpunkter, konflikter och motstridigheter i det färdiga beslutet genom att tex lägga till en kort historik över processen i punktform.

• Du kan också visa vilka olika ståndpunkter som har varit aktuella genom att beskriva de som “ståndpunkt A menade att x” ståndpunkt B menade att y” osv.

• Du kan beskriva ditt ärende/projekt genom att redovisa olika aktörer och deras anspråk utan att värdera dessa.

• Du kan redovisa vad du har tagit hänsyn till – och vad du inte har tagit hänsyn till i din process och ditt beslut.

Att söka upp med kommunikation

Du kan låta en eller flera av de berörda parterna själva få röst i ditt beslut genom att få ge sina reflektioner med egna röster.

Du kan låta beslutet kommuniceras på flera plattformar, tex även på hemsidor hos berörda parter.

Du kan göra en sammanfattning av ditt beslut som är enkel för alla att använda, även för den som saknar förförståelse.

Att våga låta saker landa i frågor

Du kan göra en sammanfattning av ditt beslut i form av en lista med frågor som har varit viktiga i processen.

Du kan redovisa olika perspektiv genom att beskriva vem som har haft vilka frågor i processen.

Du kan redovisa din slutsats också i en eller två frågeställningar som leder vidare.

Att dela till en annan avdelning

Du kan be en annan avdelning att ta del av vissa beslut (och du kan ta del av deras) och kanske dela det i sina kanaler. Det kommer att ge en annan feedback.

Att kommunicera på olika sätt

 Att kommunicera process, beslut eller delar av dessa i olika format ger möjlighet för olika sorters dialog. Instagram, text på hemsidan, en två minuters film som förklarar processen, en kort intervju med några av behovsägarna…..

Att låta andra få tillfälligt tolkningsföreträde

Du kan låta någon som står utanför processen, eller lite bredvid, beskriva den. Hur uppfattade grannarna, samarbets-myndigheten, det lokala museet vad som hände?

Att ge stöd till andra att kommunicera kulturmiljöfrågor

Det kan vara andra myndigheter och offentliga institutioner som kan presentera och inkludera andra i en process genom tex hemsida och sociala medier.

Introtext

Sammanfatta ditt ärende/projekt på ett par rader. Var tydlig med att sammanfattningen gäller just nu och kan komma att uppdateras och förändras.

Välj några frågor som är enkla att ställa i olika forum tex

Finns det områden eller perspektiv som du tycker att jag bör beakta i det här ärendet?

Vilka uppfattar du spontant berörs av detta?

Uppfattar du det här ärendet som komplicerat eller enkelt?

Reflektionsfrågor

• I vilka kanaler kommunicerar vi vårt arbete?

• Vilka format använder vi för kommunikation?

• Får vi återkoppling på vad vi kommunicerar?

• Finns det en yta för att pröva nytt inom kommunikation, hur går det till och vem bestämmer vad och hur som ska göras?

• Vilka hjälpmedel har vi för att vara tillgängliga och tydliga i vår kommunikation?

Nätverk

Ett bra nätverk består av människor med olika erfarenheter som kan ge varandra olika perspektiv. I ett bra nätverk kan du också få stöd i ömtåliga och komplicerade situationer. Ett bra nätverk förändras och utvecklas hela tiden med nya människor och nya aktörer. I ett bra nätverk kan du få stöd också när alla inte är överens.

Bjud på kaffe

Fånga upp personer som bryter mot den norm som råder i ditt nätverk och som har ytterligare relevant kunskap och bjud dem på kaffe. Relevant kunskap i frågan kan tex vara; platsaktivering och stadsutveckling, erfarenhet av segregation, medborgardialog och flerspråklighet, tillgänglighetsfrågor, erfarenhet från formellt eller informellt arbete i andra kulturarvsmiljöer etc…

Diskutera de frågeställningar du arbetar med och idka kunskapsutbyte med de här personerna.

Fråga i dina privata och professionella nätverk efter människor med andra kompetenser och erfarenheter än de du redan har i ditt eget sammanhang. Bjud in de människorna till worskhops och dialoger.

Integrera referenspersoner strukturellt

Hitta sätt att låta andras kompetenser och erfarenheter ta plats i och påverka själva kärnverksamheten.

Låt referensgrupper få ta rollen som arbetsgrupper och arbeta med problemlösning och idéskapande. Ge intresserade möjlighet att bidra till research tx genom att intervjua medborgare, forskare etc.

Överenskom med en eller flera organisationer i civilsamhället att ärenden kan gå på informell remiss till de för feedback.

Byt personer med andra myndigheter så att ni kan agera kunskapsutvidgare hos varandra i verksamheten under begränsade perioder eller vid vissa tillfällen.

Reflektionsfrågor

• Vilka metoder har vi för att utveckla våra kunskaper?

• Utbildar vi varandra inom organisationen?

• Förekommer kompetensutveckling tillsammans med andra myndigheter?

• Vem tar initiativet?

• Vilket område saknar du kompetensutveckling på?

• Är det lätt eller svårt att bjuda in enskilda eller grupper i din verksamhet för att delge sina kompetenser och erfarenheter?

Feedback och testmiljöer

Fundera på vilka testmiljöer som är möjliga att skapa eller utveckla i verksamheten. Finns det ett specifikt ärende, ett utvecklingsområde eller en del av en process som är särskilt lämplig för att pröva att göra något på ett nytt sätt. Skapa en liten redaktion som kan pröva tillsammans och ge feedback under gång. Det är användbart att ge feedback utifrån vad som avsetts och låta projektägaren styra vad som är användbar återkoppling.

Bjud in dig själv till sammanhang där plats, byggnadshistoria, kulturell utveckling etc diskuteras på andra sätt än där du är verksam. Lyssna.

Reflektionsfrågor

• Har vi få eller många testmiljöer i vår verksamhet?

• Hur arbetar vi med feedback och återkoppling?

• Har vi strategiskt arbete kring vad som skulle kunna göras annorlunda i verksamheten?

• Arbetar vi med scenarios för tänkta utfall?

• Har vi prövat ett eller flera verktyg för idéutveckling och test?

• Hanterar vi misslyckanden på ett generöst sätt fokuserat på fortsatt lärande?

• Är alla del av testmiljöer?

• Vem kan initiera  ett test?

Referensgrupp

En referensgrupp är en grupp som ska diskutera frågor som är relevanta för dig i ditt arbete. De ska inte bestämma åt dig, utarbeta färdiga förslag eller avgöra vad som är bra eller dåligt. Däremot ska de dela med sig av tankar, erfarenheter och möjliga strategier från sina kompetensområden.

En referensgrupp kan bestå av en relevant målgrupp eller en tvärdisciplinär samling med så olika ingångar som möjligt i frågan.

En referensgrupp ska inte vara för stor. Mellan fem och tio personer brukar vara lagom. Det är bra om en kan träffas två gånger (i ett längre projekt gärna ännu fler).

Mötesteknik referensgrupp

En referensgrupp samlar en gärna med hänsyn till deltagarnas arbets/skoltider.

Att be om mer än två timmar av någons tid kan upplevas som lite mycket. (Bättre då att ha fler möten).

Det är trevligt att få lite information i förväg i ett format som passar deltagarna. Är du osäker så ta reda på vad deltagarna föredrar. Alltså inga långa mejl på svenska för den som tycker att det är svårt att läsa svenska osv.

Ett bra samtal utgår ofta från ett par frågor som deltagarna kan diskutera. Det är viktigt att det är frågor som samtalsledaren/projektägaren inte redan har en uppfattning om det rätta svaret på. Öppna frågor är bättre än slutna. En öppen fråga är te x; har du upplevt dig exkluderad på vissa platser? En stängd fråga är; Tycker du att det är trevligt med bänkar på torg?

”Skillnaden mellan slutna och öppna frågor

En sluten fråga, som till exempel "Är detta svårt för dig?", snävar in beskrivningen av problemet. Klienten ställs inför uppgiften att fundera över vad rådgivaren menar med "svår" och om situationen är att betraktas som svår eller inte. Om det i stället formuleras som en öppen fråga, som "Vad innebär detta för dig?", inbjuds klienten till att utforska situationen och att sätta egna ord på sina tankar och känslor. Slutna frågor ger ofta enkla svar. Ja, nej, röd, fem, Malmö. Slutna frågor börjar ofta med verb:

Tycker du...?

Vill du...?

Tror du ...?

Eller ett adverb:

När ...?

Var ...?

Öppna frågor inleds med frågeord:

Hur skulle ...?

Vad har ...?

Vilka tankar...?

Eller en inbjudan:

Berätta!

Beskriv!”

Från lathund Folkhälsomyndigheten

Som referensgruppsdeltagare är det tryggt att få veta hur materialet ska användas. En bra överenskommelse för referensgruppsmöten är  att deltagarna avstår ifrån att delge det de andra säger specifikt, i  andra sammanhang, utan att ha fått ett okej.

Dokumentation

Det kan ofta kännas som ett stort arbete att ta hand om det som produceras i en referensgrupp. Det går att förkorta och förenkla den processen genom att låta gruppen te x;

• Sortera ut det gruppen tycker är viktigast i en gemensam prioriteringslista.
• Sammanfatta gemensamt på slutet och filma/fota sammanfattningen för att sedan lägga upp den i det öppna eller slutna forum ni väljer.

Delegerad referensgrupp

Det går alldeles utmärkt att fråga en skola/arbetsplats/förening eller vilken grupp en vill om de har lust att arbeta med några frågor genom samtal, byggverkstad eller den form som de föredrar och delge dig resultatet.

Du kan också sätta upp ett frågeformulär eller en förslagsbrevlåda på väggen i biblioteket, på mataffären etc. och samla in tankar och idéer där.

Att hämta in snabb feedback

• Pröva att hämta in snabb feedback till exempel genom Facebook. “Vad tycker ni om den här formuleringen? Svara inom två timmar tack.”

• Ofta finns kollegor närmare än vad en tror. Sätt upp en fråga/formulering/bild bredvid kaffeautomaten och be om så mycket feedback som möjligt innan lunch påföljande dag. Eller använd hissen.

• Instifta en blixt-feedbacksrunda på personalmötet eller vid fikabordet. Ingen diskussion utan bara en snabbvända av en mening per deltagare, en omröstning eller varför inte poängspadar.

Att remittera från minst tre olika ställen/perspektiv

Identifiera vad som är nyckelformuleringar/avgörande resonemang och väsentliga referenser i din text. Skicka dem på informell remissrunda till minst tre olika personer varav minst en gärna får vara verksam på ett annat område. Fråga vad hen ser när hen läser

Reflektionsfrågor

• Återkopplar vi i verksamheten till tidigare ärenden för att se hur vi hanterat vissa frågor?

• Använder vi andra myndigheters erfarenheter och rutiner som referenser?

• Reflekterar vi i vår verksamhet över problematiska ärenden nu och bakåt i tiden?

• Vem eller vilka driver arbetet med att genomlysa tidigare ärenden?